13 Jul 2014

Box – The Pioneer 48,1%

Det har snackats om det ganska länge nu i whiskykretsar runt om i världen – det lilla destilleriet Box, beläget i Ådalen, Sverige. Flera potentater inom whiskyindustrin har lovordat deras råsprit och de så kallade “försmaker” man har presenterat på mässor och hos whiskyklubbar. Att företaget knutit till sig några av landets mest välkända whiskyprofiler som bara genom sin person ger en viss tyngd till det man håller på med, har såklart gjort sitt till “hypen”. Många är de whiskyklubbar som har lyssnat till Hasse Nilsson, som antagligen bättre kan övertyga en församling om att detta är ett litet underverk i sin linda, än en amerikansk sydstatspastor kan övertyga sin församling om att Gud är den enda vägen. Nåväl, hade pastor Nilsson lyckats med den bedriften om spriten varit kass, bara genom ett välsmort munläder och ett välkänt namn i whiskykretsar? Knappast. Jag hör för övrigt själv till den skara som berömt Box potential efter att ha provat deras sprit i olika stadier av mognad.

Med det sagt så förstår väl alla att det är med stor spänning jag tar mig an denna första utgåva från Box. Den släpptes i Juni i en volym om 6500 flaskor vilka sålde slut samma dag som den släpptes. Det är en whisky som lagrats i drygt 3 år, i huvudsak på små fat, så kallade “ankare”, vilket är ett gammalt volymmått för vätskor. Ett ankare ligger på 39,25 liters volym för att vara exakt. 50% av whiskyn är av det orökta receptet och har legat på ankare av ex-bourbon ek, 35% är torvrökt sprit som legat på samma typ av fat. Resten är orökt sprit som legat på hårt kolade 200-liters fat av ny svensk ek. Givetvis är den varken kylfiltrerad eller färgad av något annat än faten. Man har däremot valt att buteljera den vid 48,1% alkoholhalt, vilket lär betyda att man spätt ned den med vatten. Lite överraskande tycker jag, men det finns säkert goda skäl för detta. Nåväl, vi häller väl upp?

Box The PioneerDoft: Den står på en tydlig maltbas med lätta stråk av lakrits och eukalyptus. Det finns en bastant, nästan köttig ton här som är väldigt spännande och oväntad. Det är uppenbart att det är en ung whisky i glaset, men den känns inte oborstad för det. Här finns även en skönt pepprig ton som jag gillar. Jag fick rådet att ge den gott om tid i glaset, samt att tillsätta några droppar vatten, vilket verkligen var nödvändigt – fina, mycket mjukare toner av t.ex toffée-pudding, saftiga päron samt skållade mandlar dök upp med tiden. Pepprigheten mattades av och ersattes istället av lätta mintnyanser. En tydlig rökighet bäddar in alltsammans.

Smak: Det skall erkännas att den är lite kärv i munnen. Ett resultat av de små faten gissar jag, då det ofta ger en sträv munkänsla med tydliga tanniner. Det finns ett spritigt anslag här också men det rundas av väldigt fint när glaset fått stå en stund. Den är både brödig och fruktig med päron och persika på första fiolerna. Även i smaken dyker det upp lite eukalyptus tycker jag. Kryddiga toner finns det gott om och jag tänker framförallt på chili och ingefära. Den söta röken är påtaglig även i smaken.

Eftersmak: Den är relativt lång och ganska uttorkande. En skönt rökig svans maskerar eventuella drag av ungdom på ett förträffligt sätt.

Så, är det en “hype” detta? På vissa forum har jag läst kommentarer i den stilen, och jag kan till viss del förstå varför – om man tror att det här skall vara en mogen, mästerlig whisky som kör över allt som producerats i skottland och japan, bara efter att ha läst alla lovord om “försmakerna”, ja då blir man nog lite besviken. Om man däremot tidigare har provat lite olika whiskies, även väldigt ung sådan, från både skottland och andra delar av världen, ja DÅ inser man att Box är något stort på spåren. Personligen väntar jag ivrigt på en utgåva gjord på enbart orökt whisky då jag anser (baserat på försmakerna) att det är inom den grenen man verkligen briljerar. Jag vänder mig norrut och lyfter min hatt – bra jobbat grabbar!

8 Jul 2014

Paul John – Single Cask #P1-163 57%

Paul John P1_163För några månader sedan testades en single malt från Indiska Paul John Distilleries, som var överraskande bra. För mig var Paul John vid det tillfället ett destilleri som helt hade passerat under min radar. Nu vet jag dock bättre och det är därför med viss förväntan jag häller upp kvällens single cask-utgåva från destilleriet. Det handlar om fat nummer P1-163, en bourbon barrel som buteljerats vid stadiga 57% alkoholhalt.

Doft: Den är härligt frisk och fruktig och står på en bastant bas av malt. Frukterna drar åt det ljusare, tropiska hållet till en början – mango och banan. Med lite tid och vatten så dyker det även upp mörklila plommon och fina citrustoner. Det finns en touch av macadamianötter här också, samt en touch av fänkål. Långt bak kan även lite mintpastiller anas.

Smak: Till en början är den överraskande nötig men snart dyker den tropiska frukten upp igen. Munkänslan är härligt krämig och jag tänker på vaniljgrädde. Den svaga nyansen av mint som dök upp i doften är klart med påtaglig i smaken – läckert. Fina stråk av rostad ek och lite kokos.

Eftersmak: Den är riktigt lång, faktiskt och den drar åt det vegetala med tydliga toner av färskt gräs. Även här är maltigheten uppenbar tillsammans med ett bittert stråk av kakaopulver.

Det här är förbluffande bra. Jag vet inte vad det är för ålder på utgåvan men eftersom jag vet att whisky mognar raskt i Indiskt klimat så antar jag att den inte är speciellt gammal. Färdig är den dock, med råge. En riktigt bra whisky som utmanar Amrut om den Indiska whisky-tronen. Tack vare whiskytaste.se så finns den i beställningssortimentet för 901:-

11 Jun 2014

Smoking Islay Rum Finish – Blackadder Raw Cask 60,5%

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERABlackadder känner vi till sedan tidigare. Robin Tucek har gjort sig känd i whiskybranchen genom sina genomgående mycket fina buteljeringar. I serien Raw Cask erbjuder man en så naturlig whisky det bara är möjligt – ingen kylfiltrering eller karamellfärgning förekommer naturligtvis, men här har man gått ännu längre och t.o.m låtit sediment från fatet åka med ned i flaskorna. Bli inte bekymrad över svarta sotflagor i whiskyn, således. Man har tidigare släppt ett par whiskies under namnet “Smoking Islay” i Raw Cask-serien och den 2:a Juli är det åter dags för en utgåva på våra bolag. Som vanligt framgår inte vilket destilleri som kokat spriten, vilket gör det lite extra spännande tycker jag. Den här buteljeringen har fått en fat-finish på rom-fat.

Doft: Att vi är på Islay råder det ingen tvivel om – man möts direkt av malt-söta, torvrökiga toner som kvickt får sällskap av vått nyklippt gräs och en touch av anis. En skön mynta/mint-nyans finns här också samt en touch av ett dammigt jordgolv. Fina vaniljtoner bäddar in det hela och på toppen av allt ligger skira citrus-förnimmelser.

Smak: Initialt är den väldigt söt och givetvis rejält rökig. Efter ett par sekunder bryter dock en robust, maritim sälta igenom och gör det hela riktigt angenämt. Det finns en bränd, nästan sotig touch över smaken och jag tänker på för hårt rostade mackor. En uppstudsig kryddighet pockar på uppmärksamhet i form av färsk chili och paprikakrydda. En spännande touch av senapsfrön kan också anas.

Eftersmak: Den är ganska lång och till stor del präglad av rök och maltiga toner. Sötman hänger med även här, precis som anis-tonerna. Det får mig att tänka på lakritspipor (skipper pipes). Även eftersmaken är rejält spicy.

Till skillnad mot andra whiskies som fått en finish på rom-fat så tycker jag att man har lyckats bra med den här. Ofta blir det för sött för min smak (jag är inget större fan av rom, skall erkännas), men i det här fallet balanserar man helt klart på rätt sida gränsen. Gillar du rökig Islaywhisky så tycker jag absolut att du skall skriva upp den 2/7 i din kalender, då den ramlar in i beställningssortimentet. Prislappen kommer ligga på 1019:-